cabarethoover

kom att tänka på en sak för en stund sen. alla i hela världen skulle klara sig riktigt jävla fint även om jag dog imorrn. alla förutom åke. alla jag verkligen tycker om skulle kanske sura lite samma dag de fick reda på det men sen skulle allt rulla på som vanligt. det känns riktigt sorgligt. jag blir ledsen när jag tänker på det. känner mig riktigt ouppskattad. vet dock inte varför någon skulle uppskatta mig med tanke på att jag har noll positiva sidor. bara negativa. det handlar inte om dåligt självförtroende eller något sånt larv. det är sanningen

har inga planer på att gå och dö snart men.. det finns ett fåtal personer jag verkligen behöver. som jag inte tror att jag skulle kunna leva utan. tänker inte nämna några namn. men jag vet att dom inte alls känner samma sak. usch. men tyck inte synd om mig. jag tycker inte synd om mig själv. jag förtjänar det säkert

ska se färdigt min film och sen lägga mig hos den enda som jag verkligen betyder något för - åke. han behöver mig. jag tror inte att han skulle kunna vara lycklig utan mig. iallafall inte lika lycklig som han är med mig. han är det bästa som finns. vi ska alltid vara tillsammans, booba :*